Publicerad 2007-09-26 21:24:14 i Allmänt,
Igår kväll (tisdag) kommer Johan med Martins pass i handen och en icke munter min i ansiktet.
Det visade sig att passets bäst-före-datum hade passerats med 2 månader..
Det är nog så att vi inte är så planerande människor trots allt, utan två stora slarvers!!
Eftersom vi far på fredag så var det liiiiite ont om tid att försöka skaka fram ett nytt pass, så Johan, Martin och Lova får fara till den stora staden Luleå i morgon för att inhandla ett provisoriskt pass till det facila priset av 980 SEK.
Dessutom gäller detta extravaganta pass enbart för denna resa, så när vi kommer hem får vi allt bege oss till närmaste (vi behöver i alla fall inte fara till Luleå då..) polisstation för att skaffa honom ett riktigt pass som håller i hela fem år.
Hur i hela himmelens tid kan det vara så att min lilla bebis har hunnit bli så stor att han faktiskt redan har hunnit avverka ett helt pass?
Det kan inte vara 5 ÅR sedan han var utomlands första gången.
Om det nu blir så att vi lyckas få fram fungerande pass för hela familjen, och om det nu blir så att vi tar oss iväg till Stockholm på fredag och Turkiet på lördag så kanske det kan bli så att jag i början av nästa vecka författar nån liten rad om hur vi har det.
Jag kommer troligen inte att skriva i bloggen något, utan det blir nog i Resdagboken jag skriver, ni vet, den jag använde mig av i Thailand.
Servicen att få mail så fort jag hade skrivit ett inlägg var väldigt uppskattad, så därför tror jag att det blir den jag använder mig av.
Här har ni en länk som länkar er direkt till "vår" sida:
Resdagboken
Nu ska jag gå och försöka få nåt packat också...
Kramar/Helena
Publicerad 2007-09-23 19:29:19 i Allmänt,
Ikväll när vi skulle äta middag så klagade Martin över att han hade så ont i magen. Han hade haft det hela eftermiddagen sa han, och vi försökte säga att han skulle försöka äta, och äta lugnt, inte kasta i sig maten. Efter ett tag så meddelade Martin att han behövde gå och bajsa, så han gick på toaletten. När han kom tillbaka så frågade jag (eftersom jag fortfarande var orolig och bekymrad över hans onda mage) om det hade kommit nåt bajs.
-Jadå, svarar han, först kom det som en Stora bocken Bruse, sen kom mellanbocken och sist kom minsta bocken Bruse!
Det var väl inte så utförligt jag hade tänkt mig svaret, men som man frågar...
En stund senare när Lova ansåg att hon hade ätit klart så går hon från bordet.
Johan säger då till henne:
-Lova, vad säger man när man går från bordet.
Hon svarar snabbt -Tackförmatenfårjagenglass?
Så självklart som det bara kan vara när man är 3 år!
När vi nu har varit inne på ämnet toalett så kan berätta en episod från tidigare idag..
Johan och Lova skulle ut och klippa gräset, men Johan tog lite tid på sig här inne, så jag frågade efter ett litet tag var Lova höll hus.
Ja, hon kanske gick ut, svarade Johan och gick ut för att kolla.
Då sitter prinsessan på huk på gräsmattan med bara tröjan på sig.
Byxor, trosor och sockar har hon kastat av sig.
-Vad gör du? undrar Johan
-Kissar, svarar Lova
-Kissar gör vi inne på toaletten svarar då Johan.
-Nej ute! kommer ett bestämt svar från Lova.
Vi har ju inte direkt sommarvärme i Norrland heller....
Publicerad 2007-09-13 10:55:49 i Allmänt,
...om vår dödlighet.
Återigen har det varit en helikopterolycka med dödlig utgång. En av de förolyckade arbetade med Johan under några år, vilket gör att man berörs ännu mer. Tankarna pendlar mellan sorg över de anhöriga, och en undran över hur man klarar av att leva efter ett sådant besked, samtidigt som man i slutänden är egoist och känner en lättnad och glädje över att ens egen familj fortfarande är intakt och oskadd.
Martin konstaterade på barns självklara sätt:
-vilken tur att det inte var pappa som satt i helikoptern.
Han är ju tack och lov fortfarande för liten för att lägga ner några emotionella känslor i detta, men som mamma/hustru känner jag en större och större ängslan över att det ska hända Johan något.
Nåväl, vi mår ju ändå bra för tillfället, även om man bugar sig i ödmjukhet och tacksamhet över att vi fortfarande lever och har hälsan.
Var rädda om varandra.
Kram
/Helena
Publicerad 2007-09-08 16:32:16 i Allmänt,
Förra lördagen var det dags för Martin att få gå på bio för allra första gången. Det var Johan som blev den lyckligt utvalde att få följa med nu när Shrek 3 äntligen hade premiär.
Martin var jättespänd, han hade nästan inte tid att köpa godis innan, utan ville till bion så fort det bara gick.
Han kom hem med ett stort stort leende på läpparna och hade haft jätteroligt.
Johan tyckte nog att skämten var lite väl vuxeninriktade, men det hindrade inte Martin från att med tindrande ögon berätta om när drakbarnet rapade eld på ett av träsktrollbarnet, samtidigt som träsktrollbarnet pruttade, så att träsktrollbarnet tände eld i öppna spisen när det kom eld i rumpan!
Humor!!!!
Själv tillbringade jag den förmiddagen med att köa utanför systemet från 20 minuter över 9, en ny upplevelse för mig, men med ett gäng andra glada whisky-älskare gick tiden fort, så klockan 2 minuter över 10 var jag stolt ägare av en Mackmyra Preludium:05.
För er som läst inlägget Mackmyra Preludium:04 så förstår ni att Johan fick stanna hemma denna gång, jag tog det säkra före det osäkra och for själv, och det lönade sig ju.
Det kanske blir ett litet glas ikväll, den som har väntat på något gott har ju fått vänta länge..