Cirkus Erikssons blogg

Denna månad innebär födelsedagskalas nästan varenda helg.

Förra helgen var det Lovas tur och hon valde att ha sitt kalas på Leo´s Lekland! Eftersom hon har en kompis som fyller år bara 3 dagar före Lova och också ville ha på Leo´s så valde vi att slå ihop kalasen.

Kalaset tillbringades i prinsess-rummet där det åts marängsviss och öppnades paket.

Efter paketöppning fick barnen leka i leklandet, så det var trötta barn som vände hemåt efter några timmar.

I onsdags hade vi kalas för släkten, många paket där också!

---

I helgen har Martin varit på läger i Mikaelskyrkan. 25 kompisar som har sjungt sånger, lekt kurragömma, sett film, ätit snacks och sovit i sovsäckar.

Sångerna framfördes idag på gudstjänsten och jag var så rörd så rörd!! Barnen sjöng med sådan enorm inlevelse, det var sådan glädje och energi så jag bara rös i hela kroppen. Jag är stum av beundran över personalen som tar sig tid att arrangera detta för våra barn och ungdomar. En stor eloge till dessa eldsjälar.

Jag frågade idag om det hade varit superkul:

-Bättre än superkul var svaret!!!

Han är mycket trött idag men längtar redan till nästa läger.

I övrigt går det mycket feber, hosta och huvudvärk, Martin har varit krasslig i en vecka så vi får se hur vi andra klarar oss. Nu är det höstlov i alla fall så vi kanske kan hämta lite krafter i ledigheten!

Barnen blev som alltid glada att få hjälpa till så Johan och barnen traskade ut för att sätta upp fågelrestaurangen. Väl på gräsmattan säger Johan att de måste göra ett hål i marken så att pinnen kan stickas ner, varpå Martin raskt svarar: -Jag kan hämta hålslagaren.

Sedan sprang han in i garaget och hämtade järnspettet!!

Tills igår då.

Nåväl, Thailand får vänta några år, barnen får gå klart skolan först, för annars missar de ju alla SKOLDISCON!!!!

Ikväll är det nämligen dags!

Martin är ju en rutinerad discokille vid det här laget, men för Lova är det premiär!!

Det var två förväntansfulla barn här hemma tidigare ikväll vill jag lova.

Lova ville att vi skulle stanna på discot och när Martin fick höra det blev han alldeles rasande, VI FICK INTE STANNA, VI SKULLE HEM!!!!!!!!!!

Nåväl, 5 minuter efter vi kommit dit vinkade Lova åt Johan och sa: -Hejdå pappa!!

Här kommer ett idolfoto:

Martins hemska humör har blivit något bättre, men utbrotten kommer ändå när man minst anar det. Igår kom det ett sånt när Johan skulle lägga honom, och det slutade med att Martin skrek: -Jag ska ringa det där telefonnumret dit barn kan ringa när dom inte är nöjd med föräldrarna!!!

Jaha, sa Johan, vad ska du säga då?

-Jag ska byta pappa! skrek vår förstfödde.

Okej, svarade Johan, men du får vänta tills i morgon med att ringa i alla fall.

Utbrottet lugnade ner sig till slut och Martin somnade.

I morse frågade Johan om Martin ville ha telefonnumret för att byta föräldrar, men det behövdes visst inte (fast det lär nog bli aktuellt snart igen..)

Johan är ju ledig torsdagar de veckor han är hemma och för några veckor sen var Lova lite hängig så hon var hemma med Johan en torsdag. Vid tio-tiden säger plötsligt Lova: -vad länge mamma sover.

Vad menar du? undrar Johan.

Hon har ju inte vaknat ännu säger då Lova.

Då hör det till saken att de dagar Johan är hemma så börjar jag alltid jobba halv sju, så jag hade farit iväg till jobbet medan de andra ännu sov, och Lova vet att det är jag och Martin som är sjusovarna i denna familj, på helgerna sover vi alltid jääääääättttelänge, faktiskt ofta ända till kvart över åtta, så visst var väl frågan lite berättigad ändå ;-))

Klockan 11 skulle hon på kalas och upptäckte till sin fasa att sårskorpan hon haft i pannan länge nu inte hade försvunnit.

-JAG KAN INTE GÅ PÅ KALAS MED DEN DÄR I PANNAN!!!!! skrek hon hysteriskt!  Jag trodde i min enfald att detta resonemang skulle börja någon gång i de tidiga tonåren men där hade jag fel (igen..). Pappa stod som ett frågetecken och mamma fick rota runt i lådorna tills ett mycket gammalt täckstift (bäst före datum borde ha passerats i mitten av åttiotalet) hittades. Sårskorpan borta och dottern lugn ett tag. Idag är det mamma som är hjältinna!

Idag for Johan till Spanien igen, denna gång bara till på Torsdag och sen ska det förhoppningsvis vara ganska lugnt med resandet resten av året.

De sista 3 dagarna har Martin varit jättesnäll och jättelugn, vi håller tummarna för att det fortsätter på detta sätt ett tag. Denna höst har varit helt ljuvlig, det har varit soligt och väldigt lite regn. Det känns jätteskönt, vi håller tummarna att det fortsätter så.

Vi syns och hörs!